Är de konstigt? Att jag känner som jag gör? Även om jag inte skulle vilja känna så här så kommer jag nog alltid göra de. Du kommer alltid vara speciell. Men de är helt sjukt hur mycket jag vill att dina statusuppdateringar ska handla om mig. Att du ska gå och tänka på mig om dagarna. Att jag är de sista du tänker på innan du sover. Att den du saknar är mig. Och jag skulle så gärna velat tro att vi kunde blivit något bra. Att vi kunde åkt buss ihop. Att du kunde hållit mig i handen när vi pratade om spöken. Att du kunde sagt "Fan va jag är stolt att du är min tjej". Undra om du tänker på mig alls. Någon gång, när du väntar på bussen och tänker. Flimrar jag förbi då? Eller är de bara blurr? Tänk om du inte ens vet. Ingen har sagt något. Att jag bara är någon. Ingen speciell. Just another girl.
De finns så mycket. Som kunde blivit. Om om och men inte var om och men utan var och är så hade de kunnat blir så olikt. Om jag hade gjort så hade de inte blivit så här. Och om jag inte gjorde så där så hade de inte heller blivit så här. Vad hade hänt om vi aldrig träffats? Vem hade jag varit nu då?
Fan. Jag är för trött för det här.
